Kommanditbolag är en av de lite mer sällsynta bolagsformerna. De allra flesta vet ju vad en enskildfirma, ett aktiebolag och ett handelsbolag är, och åtminstone delvis de förutsättningar och krav som dessa bolagsformer har. Kommanditbolag är det dock lite mer sällan man ser och hör om.
Kommanditbolag, som ofta förkortas KB, har många likheter med bolagsformen Handelsbolag. Precis som i ett handelsbolag är det minst två bolagsmän som är inblandande i verksamheten.
Ett krav är att minst en av dem har ett så kallat begränsat ekonomiskt ansvar, kallat kommanditdelägare. Även en bolagsman ska ha ett obegränsat ekonomiskt ansvar. Den sistnämnda bolagsmannen kallas för komplementär, eller mer vardagligt, ansvarig bolagsman.
Själva begreppet kommanditbolag, förekommer både Sverige och i Finland, då inom associationsrätten. De båda länderna har dock olika termer för ägartyperna. Liknande bolagsformer finns dock i ett stort antal andra länder.
Precis som i ett handelsbolag eller i ett aktiebolag, är ägarna inte fysiska personer. Istället är de juridiska, och får i likhet med aktiebolag, ta in olika delägare som endast ansvarar för en begränsad del av kapitalet som de själva har fört in i företaget. I Sverige kallas en sådan bolagsman för kommanditdelägare.
Som tidigare nämnt ska det finnas minst en person i varje kommanditbolag. Utöver det måste det också, (även det tidigare nämnt) finnas en komplementär, alltså en bolagsman som är har ett obegränsat ekonomiskt ansvar.
Betalningsansvaret, för förpliktelser och skulder ligger därmed på bolagets komplementär.
Varför startar man ett kommanditbolag?
Kommanditbolag kan vara en bra lösning för den som vill driva verksamheten som en juridisk person. Det här är inte möjligt om man driver enskild firma. Juridisk person är går ju dock att ha i aktiebolag, men å andra sidan krävs ett relativt stort insatskapital för att få starta ett aktiebolag. Kommanditbolag kan därför vara lösningen.
I det här fallet kan det vara lämpligt om företagaren själv blir komplementär, medan en investerare som satsar pengar i verksamheten blir tyst bolagsman. Den senare riskerar då inte att förlora mer kapital än vad denne har fört in i projektet. Inte heller finns det några krav på den tysta bolagsmannen på att ha varken förvaltningsrättigheter eller skyldigheter.
I ett sådan här exempel bör bolagsmännen (läs: delägarna) ingå i ett kommanditbolagsavtal, där det tas upp hur vinst och förlust skall fördelas mellan dem.